Matematik/Matematik E/Komplexa tal

Från Wikibooks

Matematik A | Algebra | Funktioner | Geometri | Statistik Matematik B | Algebra | Geometri | Funktioner | Sannolikhetslära | Statistik Matematik C | Repetition A & B | Algebra | Funktioner | Derivata | Talföljder och summor Matematik D | Trigonometri | Trigonometri och derivata | Derivata och integraler Matematik E | Komplexa tal | Derivata och integraler | Differentialekvationer Formelsamling/Matematik | Matematik alla kurser

[redigera] Komplexa tal

Vissa ekvationer har inte någon lösning om man endast använder sig av reella tal. Ett exempel är ekvationen x² + 1 = 0. Denna ekvation saknar reella lösningar, eftersom x² aldrig kan bli ett negativt tal. För att kunna lösa ekvationer av detta slag krävs det därför att man inför en ny typ av tal som baseras på roten ur -1. Genom att lösa den ovanstående ekvationen får man följande lösning: . Eftersom roten ur negativa tal inte ger reella tal, måste man införa en defintion av i som: (i)² = − 1. Det innebär att man kan ta kvadratroten ur -1 och få ett tal, i, som resultat.

Man måste även ibland använda komplexa tal för att få fram reella lösningar; när man löser tredjegradsekvationer med den allmäna formeln, så är man ibland tvungen att använda komplexa tal i mitten av beräkningen, och det var så de komplexa talen först blev allmänt accepterat bland matematiker.

Ovanstående "definition" är egentligen populärvetenskaplig. Komplexa tal definieras formellt som ett talpar med egenskaperna:

(a,b)+(c,d)=(a+c,b+d)

(a,b)*(c,d)=(ac-bd,bc+ad)

där a,b,c,d är reella tal.

Användandet av bokstaven i införs via ett alternativt skrivätt (a,b)=a+ib

Från definitionen kan man då istället bevisa att i*i = (0,1)*(0,1) = (-1,0) = -1

[redigera] Det komplexa talplanet

Den här boksidan är en stub, hjälp Wikibooks genom att skriva mer!